Igår åkte jag för första gången tåg till jobbet. Det var snöade slasksnö och var slirigt och blåsigt. Jag cyklade första etappen, den tar ca 4 minuter. Köpte biljett och inväntade tåg. Åkte tåget, tar ca 20 minuter och sen promenerade jag knappa 20 minuter till jobbet. Kom fram blöt och trött. Samma visa hem igen, fast denna gång var jag ännu blötare och fick gå med cykeln hem i slasket. Matlagning, lite umgänge med familjen, nattning av barn och sen gick jag och la mig klockan halv nio.
Dagen idag kommer at se ut på samma sätt. Skillnaden är att det var minusgrader i morse, slasket frusit till is och växeln frusit fast på ettan på cykeln. Fast det gick ändå inte att cykla. Nja, det där med att pendla med tåg och cykel är inte riktigt min grej.
Överst på önskelistan: BIL
Haha, kan tänka det. Inte min grej heller. Vi pratade ändå om det här förra veckan. Habib kom hem i fredags och sa att det var första dagen han inte sett din bil på parkeringen, fast du hade berättat för honom att du skulle åka tåg om dagarna... Hehe. Ibland är ambitionen högre än motivationen. Tur att man är flexibel och kan tänka om! =)
SvaraRaderaMm, ambitionen har egentligen varit ända från början att köra bil eftersom jag vet att jag hatar åka kollektivt. Problemet är att vi bara har en bil så då blir tåg liksom enda alternativet. Dessutom är det så mycket billigare, fast man får betala med sitt välbefinnande istället. :)
RaderaFör att återanvända ett välkänt citat: "Man blir bitter av att åka kommunalt!"
SvaraRadera